söndag 14 november 2010

I den bästa av världar

Sabina och jag har bjudit hem Hans och Greta på middag.

Jag vet. Det är konstigt att de heter så. Men vad kan jag göra åt saken?

Sabina har stått och gjort fond på skaldjur och jag har vikt lakan inne i vår grandiosa klädkammare. Sabina har gjort en massa fler saker idag, men jag har bara vikt lakan.

"Du gör minst skada där" skämtar Sabina.

När Hans och Greta har fått av sig sina ytterkläder får de sätta sig i biblioteket. De frågar oss vad vi har gjort idag och jag svarar att jag har vikt lakan. Gått ut med hunden. Vikt lakan.

"Kommer du ihåg den där gången när du reste bort i tre dagar och jag skulle tvätta själv?" frågar jag, väl medveten om att vi har pratat om det här massor av gånger.

"Om jag gör" säger Sabina och räcker över varsitt glas vin till gästerna. Hon fortsätter. "Han tvättade sina skjortor alldeles för varmt och alla krympte och så fick han gå ut och köpa nya i väntan på att jag skulle komma hem igen".

Vi skrattar alla fyra. Det är inte lätt att inte kunna tvätta. Hur ska man kunna hålla reda på grader och sköljmedel?  Nej, bättre att den som är bra på att tvätta gör det. Men vika lakan, det fixar jag i alla fall.

Sen berättar Hans att han ska byta jobb. Och Greta har gått ner i tid. Och Sabina drömmer om en resa till Cap Verde. Och jag vill köpa en vespa. Och bostadspriserna är tokiga. Och trafiken på Essingeleden gör oss alla galna men att åka kollektivt skulle aldrig falla oss in. Och maten som Sabina har lagat är underbar. Vi skålar för Sabina. Min Sabina.

Efter maten kommer vi in på relationer. Hur svårt det är att älska. Att man måste respektera varandra. Att man är olika individer.

"Vi har vänt vår konflikträdsla till något positivt" säger Greta.

"Hur då?" undrar Sabina.

"Sen vi accepterade att vi båda är konflikträdda så grälar vi aldrig" fortsätter Greta. "Det är helt enkelt inte värt det".

"Då gratulerar jag er till ett långt och lyckligt äktenskap" säger jag och höjer mitt kristallglas i en förmodad skål.

Sabina fortsätter:

”Det är ju helt rätt. Man ska bara göra saker som man är bra på. Allt annat är det bäst att lämna över till någon som är bra på just det”.


1 kommentar:

  1. Värst är det nog när den ena (jag) är väldigt bra på att gräla & den andra (valfritt ex) inte är det. Hur gör man då? Får jag gräla på dem men de får inte gräla tillbaka för att de är så urusla på det?

    SvaraRadera