”Det är sån jävla tur att vi bor i Stockholm” säger Åke som sitter mitt emot mig på kontoret. Och det har han ju rätt i. Men jag måste ändå fråga honom varför han tycker det. Fastän jag egentligen inte vill:
”Berätta hur du tänker, Åke”.
”Jo men tänk på Östersund. Där har de fått tarmparasit och kan inte bada i badkaret längre. Och de kan inte dricka vattnet i kranarna. Ramlösa har visst kört upp tankbilar med bubbelvatten och slagit upp en filial”.
”Hela Östersund springer på muggen, menar du?”
”Hade det hänt i Stockholm så hade bara Ramlösa pluggat in sina slangar på våra vattenledningar och pumpat ut bubblor till hela högen. Det är så utbyggt här i Stockholm så det hade de fixat”.
”Det är bra Åke. Jag tror du har rätt. Men hoppas ändå att vi inte får hit bakterien”.
”Mmm” svarar Åke.
Vi försöker arbeta igen. Jag funderar på om jag ska ringa ett samtal. Man hör klockan ticka. Åke tänker. Jag förstår att min chef vill bli av med mig eftersom hon plötsligt placerade oss i samma rum. Chefen försöker nöta ut mig. Jag tror det kommer att lyckas.
”Visste du förresten att Bruce Springsteen blev elallergiker efter The River? Han spenderade så mycket tid i studion så han tog skada av det”.
”Det hade jag ingen aning om. Men är du allvarlig? Hur kunde han bli det? Han spelar ju jämt.”
”Jo efter The River fick han ta det lugnt. Det var därför han spelade in Nebraska som nästa skiva”.
”Ja det är ju logiskt” svarar jag.
”Samma sak med Lundell” fortsätter Åke.”Efter Kär & Galen och så Sweethearts på det så fick han ett ansträngt förhållande till elektricitet”.
”Och spelade in….?”
”Tolv sånger, precis. Akustisk den med”. Åke lutar sig tillbaka i stolen och ser nöjd ut. ”Ser du mönstret?”
”Gubbarna spelar in skivor med mindre volym?”
”Tur för oss att det går att bota elallergi” säger Åke.
”Jag bryr mig varken om Springsteen eller Lundell, faktiskt” svarar jag.
”Jag skulle vilja ge Nobelpriset till den som kom på hur man kan bota elallergi”.
”I vilken kategori?”
”Medicin och litteratur”.
Jag låtsas hålla på med några papper. Undrar över huvudvärken. Kan den vara relaterad till Åke?
”Fast om den där tarmparasiten sprider sig till Stockholm så blir det körigt för indiekidsen i sommar” säger Åke efter en stund.
”Hur då?”
”Äh, de nattbadar ju jämt ute på Långholmen. Fatta själv. Det kan bli riktigt jobbigt när de har varit ute på nattkröken och käkat kebab och strips och plötsligt inte kan kontrollera sig själv”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar