måndag 21 februari 2011

knullrufs

Vintern sträcker ut sig. Gör sig längre än den borde. Ingen rock i hela världen klarar av vinden som blåser på Sveavägen i februari. Vi beställer lunch på Rolfs kök och jag säger något om att jag föddes i en snöstorm och kommer att dö i en snöstorm. Du bryter en bit bröd och berättar att du har köpt en flygbiljett.
Senare samma eftermiddag sitter jag inne på toaletten på kontoret och gråter. Jag tänker att det här inte kommer att fungera. Min själ kommer att gå ifrån mig för att vara hos dig.
När jag vaknade i morse så var jag helt övertygad om att jag hade dig på min sida. Att du skulle stanna i Vasastan och vänta in våren tillsammans med mig. Du skrev ett meddelande på telefonen och sa att du ville hämta mig efter jobbet. Sen bokade du om till lunchen och berättade att du skulle resa. Det tog några timmar att göra om allt.
Om ändå mitt knullrufs vore äkta, tänker jag när jag ser mig själv i spegeln. Sedan knackar någon på dörren och vill in. På vägen hem går jag in på Stadsbiblioteket och matar maskinen med olästa romaner. Plötsligt har jag all tid i världen att läsa dem men ingen ork.
Du har stulit att som gick att stjäla. Det är livsfarligt att det gick så fort. Kroppen som står upp är i själva verket bara ett skal.
Jag kan inte förklara det på något annat vis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar